Ibland blir jag bra jävla frustrerad, för precis efter jag pudlicerade de förra inlägger kom jag på att jag visst vill skriva, tänkte på de på bussen idag.
Jag har vart beroende så länge, visst det har vart av massa olika saker hela tiden men mina största beroenden har ändå var rakbladen och cigg. Jag försöker ju sluta med cigg nu, de är svårare än jag trodde, de funkar när jag är hos mamma för där röker jag inte, har aldrig gjort, men när jag är i skolan och ramsta känns de sjukt konstigt och jag orkar inte stå emot, jag är inte tillräckligt stark.
Började tänka på det här när jag satt på bussen med ångest som höll på att äta upp mig och mina gamla vanor gjorde sig påminda, jag vill verkligen ta ett rakblad och skära coh se blodet rinna. För vissa låter det här konstigt eller rent utav skrämmande men jag kan försäkra er att jorden i princip skulle gå under om jag skulle göra de, de är inte ens ett alternativ men tanken tänker jag ibland.
Det är sjukt vad man gör för att slippa ångesten och för att slippa verkligheten ett tag, och det är inget bra alls, verkligen inte, jag önskar att jag aldrig testat och fastnat men jag ser ädnå på det som en erfarenhet. Jag blir nästan rädd för mig själv när jag tänker sånna här tankar, när jag faktiskt saknar det hemska som höll på att ta mitt liv. Men i allt skit försöker jag iaf se att jag kan hantera ångesten på ett annat sätt nu och jag vet mer vad jag håller på med, mina känlsor kan inte döda mig.