Jag har gått och funderat på att se om jag kan få operera bort några av mina ärr efter jag har skärt mig, mest för att dom är så stora och verkligen stör mig. Jag har hört att många får sina behandlingar betalda av staten eller vad de nu är som betalar, man gör de inte själv iaf. För visst kan jag leva med dom men de skulle vara en sån lättnad att ta bort dom och slippa bli dömd för nått som hände för 3-4 år sen.
Många tycker nog att de är lite att fly från problemen och gå the easy way typ men jag ser på ärren mer som en biverkning från när jag var sjuk, visst förstog jag vad jag gjorde men just då tänkte jag inte på framtiden. Hur många som skär sig tänker "ne nu ska jag nog sluta med dehär för jag får ju förbannat fula ärr i framtiden" inte så många skulle jag tro. Grejen är ju den att jag inte direkt skäms det är mer att de är jobbigt när folk stirrar och jag blir dömd, det borde inte alls va så men jag kan inte hjälpa att samhället är så.

Tycker ni jag gör rätt eller fel?

Jag är rädd, så sjukt rädd. Jag vill inte att de blir som förr, att ångesten blir en del av vardagen.
Mycket av min rädsla sitter i hjälplösheten, jag vill hjälpa men vet inte hur, jag vill komma härifrån men vet inte hur. Och mest av allt nu så vet jag inte vem jag ska prata med, känner mig så sjukt ensam och övergiven. Men jag förstår er, jag orkar inte heller när ångesten tar över.
I morgon ska jag försöka ta tag i mig själv, försöka lösa allt, reda ut några knutar fast de är svårt.

Förlåt.