Alla mina ryggproblem och värk i leder och hela faderullan beror enbart på en sak, stress. Ju mer jag tänker på skolan och oroar mig, räknar dagar tills det börjar igen, blir allt värre. Mardrömmarna kommer tillbaka och jag sover mycket sämre.
Fick mitt fotobetyg på mail för några dagar sen och jag säga att det va något av de som kunde förstöra hela mitt sommarlov, de får ju mig automatiskt att börja tänka på skolan och de gör ju mig oerhört stressad direkt.
Det är ju läskigt hur små bokstäver på ett papper kan påverka oss och förstöra ett helt sommarlov. Drog gansak snabbt en paralell till den där brisreklamen där dom pratar om att för många barn är sommarlovet en plåga för dom känner att dom har nån slags trygghet in skolan, för mig är de tvärt om. Skola för mig är pain, stress på hög nivå och ångest över allt. Jag sätter sjukt höga kvar på mig själv, har jag inte skitbra betyg så suger jag. Jag förstår ju själv att jag har för höga krav på mig själv men jag kan inte släppa det, jag vet inte hur.
Allt det här drar mig neråt, det är inte lätt när man har ständigt ont, när man helst av allt vill försvinna nånstans tryggt och utan press, till ett bra ställe.
Just nu är jag bara sjukt trött och rädd, jag pallar inte med allt dehär, jag fixar det ju alltid på nått sätt men till vilket pris? Men jag ska komma ihåg Nothing in my way